Sawawa

Det smakar lite salt i munnen, och det kan ju bero på mackorna jag just klämde i mig. Men det kan kanske också bero på något annat. Fast jag vet inte riktigt vad, det är mer en känsla i magen.
Jag känner mig som en...jag vet inte, men jag knyter mig, låser mig, och blir stel och konstig. Som om jag hade på mig för trånga kläder, det finns inget spelrum. Det kanske fortfarande ser okej utåt, men det är åt skogen obekvämt. Och jag kan inte låta bli att bli lite irriterad på att det fortsätter bli såhär varje gång jag kommer till Tibro. Att jag inte verkar kunna hejda det.

Idag är det lördag. Jag skulle kunna göra massa saker. Ikväll ska jag och Isha på bio, och sen Pim's. Det är alla tiders, och i ärlighetens namn vet jag att ensam i lägenheten i Malmö skulle vara grymt mycket värre idag. Efter adjö-kyssar på perrongen och vetskapen om att D. kommer vara totalt okontaktbar i två veckor...ja. Det känns.

Fuck. Jag glömmer bort att skratta när jag inte är med honom. Vilken tråkig människa jag är. Som inte skrattar. Jag ska skratta mer. !