Vad jag kommer sakna dig

Hon är vacker och underbar och lagom och disfunktionellt perfekt och hon påverkar mig och fanfanfan jag och orkar inte, vet inte ens om jag vill, vågar kan, är kapabel längre. Jag blev rädd, paralyserad som ett skrämt djur i en strålkastare och jag kunde inte, ville inte, röra på mig, bara vara där hon är, i henne, med henne och fanfanfan inte nu inte så, inget stämmer och allt är som det ska vara. Vi stämmer, vi matchar, allt är rätt och fel och jag hatarhatarhatar att jag inte kan släppa mig själv, släppa alla förbehåll för jag vågar inte, jag behöver det inte men jag saknar det. Och jag gråter och vill skrikaskrikaskrika, sälja mig själv till henne för att hon ska rata mig så allt blir som det ska och tränga mig på, in, för att hon också ska bli rädd och hon ska springa för jag är bättre på att stå kvar än att fly. Jag har längtatlängatlängtat men för att jag trott att det inte skulle hända, inte än, inte nu och fanfanfan det ska inte kännas så bra, man ska inte vilja ha en människa så mycket så fort. Nu vill jag bara försvinna, från henne, från hennes näthinna, från hennes läppar, vill inte ha egna sönderkyssta, en rygg full av klösmärken ett sinne som vill skratta och bubbla och jag tror inte på det, jag måste lura mig själv, jag vill ha henne för att hon vill ha mig, hon vill ha mig, hon vill ha mig. Jag vill se mig själv genom henne, inte älska, nej, inte det ordet, inga stora tunga ord som lägger sig som en blöt filt över allt, fast det har det egentligen redan gjort och man ska inte ligga där och prata om varför man inte borde vara med varandra i timmar. Inte lyssna inte skratta inte skämta inte trivas. Illamående och skräck och en avlägsen förnöjsamhet och destruktiv och jag vill skadaskadaskada förstöra alla som kan vara fint och hon säger åt mig att hålla käft och jag ler för det är precis så och jag trodde inte att det fanns flickor som hon. För hon är en flicka, men en kvinna och så stark och vacker, jag tappar andan inför hennes strålande blick och jag vill vara för henne, glädja henne men jag kan inte, kan inte.
Fan.

Kommentarer
Postat av: Nathalie Winberg

Oj.

2008-02-09 @ 23:34:53
URL: http://winbergswardag.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0