And I will tell it to the world

Jag behöver bekänna.

Bekännelse ett:
Ibland faller det sig så att man inte kan sova. När det händer mig så läser jag kokböcker. Inte så som man läser vanliga böcker, men jag bläddrar igenom ett par stycken, tittar på bilder, läser faktarutor och fantiserar som hur gott det borde smaka.

Bekännelse två:
Har lite grann samma tema som föregående. Matlagningsprogram. Jag kan titta på det hur länge som helst, och jag är lite sur för att jag inte har BBC Food längre. Vilken dröm, en hel kanal (ha, höll på att skriva 'hel kanel' ) med bara matlagning. Hela tiden. Men tack och lov finns det ändå ganska mycket annars också, Jamie drar igång nu, och Nigella finns ibland, och om bara Niklas kommer tillbaka snart så känns det bra. Sen så går Lättlagat varje morgon mellan typ fyra och sex. Det är också bra om man inte kan sova!

Bekännelse tre:
Let's Dance. Jag är så såld. Fortfarande, och nu stundar tredje säsongen. Har aldrig någonsin röstat, och lär inte göra det heller, men jag missar aldrig ett avsnitt. Pinsamt. Väldigt icke-kulturellt.

Bekännelse fyra: TV, igen. Heminredningsprogram. Det kryllar av dem. Lagom skönt att mystitta på, för att sedan sörja att man är fattig student, och dessutom inte har varken plats eller behov för allt fint. Men ändå.

Bekännelse fem: I smyg, när ingen ser, så tycker jag att Aller och Hemmets Journal och liknande tidningar är väldigt underhållande. Har seriösa planer på att skriva en förutsägbar Hon-mötte-mannen-i-sitt-liv-men-upptäckte-att-det-var-hennes-bror-novell och skicka in. Man borde ju tjäna en rejäl slant!? I övrigt ät korsorden bra, förutom de med femhundra ugglor, de är alldeles för svåra.

Jag borde skaffa mig ett liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0