Sawawa

Jag vill börja med att säga att mina vänner är fantastiska.
Jag får en klump i magen av glädje när jag tänker på hur bra ni är. Att ni ringer, ni lyssnar, men det gör inget om jag inte vill prata. Ni verkar känna på er vad jag behöver, och oberoende av varandra sluter ni upp när det krisar.
Tack för det, vänner. Tack.

Efter många timmar i telefon igår somnade jag med migränen bultande i hela huvudet. När jag vaknade imorses var den borta, solen lös, och bara vetskapen om att jag sovit gott och en hel natt gjorde att jag tog mig an dagen med en viss glädje. En viss lättnad också, nu är det över. Tills nästa gång, ha, men nu är det över.

Idag är dagen då jag har det sista inbokade, planerade i Fröken Almanacka. Sen är det helt blankt, sida efter sida, blad efter blad, dag efter dag som är helt tom. Men, som han sa, jag har ju ialla fall en almanacka. Liktväl är det stressande. Så nu ska jag andas, och ta det piano.

Frukost på min balkong:

Hade gärna haft sällskap.