Sawawa

Dessa gator att vandra, som redan börjar bli välbekanta. Dygnets rytm som sveper in staden i olika skepnader. Det är aldrig aldrig tyst, gatan utanför är ständigt trafikerat, även fyra våningar upp hörs det. Att i allt liv och buller ha en oas, en fristad. Där man kan sätta på musik på hög volym och börja baka bröd fast klockan är över nio.
Det är det också, att staden lever, dygnet runt. Det finns alltid någon affär öppen, någon restarurang. På någon vis frigör det tiden, bundenheten vid ett åtta till fem-liv blir inte lika stort. Jag då, som sällan är pigg och vaken före tio, och som mest aktiv efter åtta på kvällen, blir alldeles lycksalig.
Dessvärre uppmuntrar det ju inte min ambition att försöka lägga mig till med en dygnsrytm, som om inte annat ska innebära att jag kravlar mig ur sängen vid åtta. Trots detta tänker jag fortsätta försöka, för staden vaknar ju tidigt också.

På tal om ambitioner, så har jag den att ta mig iväg till gymmet imorgon.